allting börjar kännas för privat i denna blogg, för mycket jag och för stora delar.

alla är inte värda dem, alla ska inte få höra, läsa eller känna dem. tyvärr.

jag önskar att jag kunde skriva mindre så, mindre jag men då är det inte mina fingrar

som med all hast skriver ner de meningarna längre. då är det någon annan.

så nu avslutar jag detta ett tag, och kanske föralltid.

mina ord, känslor, tankar och meningar får nu finna sig tillrätta i min bok.

den bredvid sängen, den som bara är min, den som ingen annan läser.

och jag hoppas att ingen glömer bort att det är okej att insperas, dock är den

största alltid DU själv och ingen annan. dina ord är dina, mina är mina. föralltid.

Ni som faktiskt läst, följt och ibland gett mig fina ord för min blogg, Ni är fantastiska!

14/9-11