De hade lekt klart.
Ingenting. Ingenting. Ingenting. Inga blickar som känns. Inga gömda ord och tankar. De var hela nu. Hösten var snart här igen. Men de skulle inte gå från kylan in i värmen. Aldrig natt igen. Aldrig öppen port.
Sök i bloggen
Senaste inläggen
- Med kroppshållningen, hopplöshet?
- inifrån kostymen
- OSANNING
- Att bygga skyhöga murar. Som skydd. Isolering.
- Mm,mmmmm
- Ett gulare sken
- /
- Hon har miljoner smeknamn. Och när jag var med henne insåg jag att han aldrig kunde göra mig lycklig.
- Blue
- Janet Fitch
- gömd.
- Det är november och blue knackar mig på axeln.
- '
- ett vägarbete som aldrig upphör
- I skyddsrummet.
- Att gå vidare. Att vara trädet med rötter och ha fria fötter.
- kärlekshelvetet
- the end
- Jag lever, kanske mer än då.
- Han raderar bort mig.
Kategorier
Arkiv
- Augusti 2016
- Maj 2016
- April 2016
- Mars 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- Oktober 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
Presentation
