Det finns ingen som henne.
Jag gillar våra stunder. Du vet min vän, då när vi är som svagast och mest öppna. Dem vi delat i 12 år nu. När vi lättar våra hjärtan och tillåter våra kinder att vara blöta. När vi ligger i sängen och låter timmarna passera midnatt. Som vi alltid gör. Det är så vackert, att vi sedan barnsben delat dessa stunder. Våra djupaste hemligheter och våra svåraste ord. Våra mörkaste tider och våra lyckligaste stunder. Våra blötaste tårar och våra torraste kinder. Våra falskaste skratt och våra lyckligaste. Älskade vän, alltid vid din sida. Aldrig farväl. Jag bär ditt hjärta, jag bär det i mitt.
