Jag tryckte på play och flyttades tillbaka flera år. Till sommaren. Till gräset. Till huset som ej gjorde oss gott. Till de grusiga vägarna. Till en hörlur i varsitt öra. Till min kusin som låg bredvid mig. Till orden i låten jag inte riktigt förstod men jag kunde ana att det var vackert. Precis som stunden i gräset med min kusin.
Jag saknar det. Värmen. Ett HEM. Jag saknar rötter.
Allting är så långt borta nu. Så långt borta från gräset.
